This page uses content from Wikipedia and is licensed under CC BY-SA.

Wikipedia:Ukens artikkel – Wikipedia

Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.

Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

fra da | til da | fra nn | til nn | fra sv (evt.)

Ukens artikkel

Oppdater siden
til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Viknas kommunevåpen er tre lakser på blå bunn

Vikna er en kommune i Ytre Namdalen i Trøndelag. Vikna består av nærmere 6 000 øyer, holmer og skjær, hvorav de største er Ytre Vikna, Mellom-Vikna og Inner-Vikna. Kommunen har rundt 4 400 innbyggere, hvorav 3 100 i småbyen Rørvik, den største fiskerihavnen på Trøndelagskysten.

Skreifisket i Viknaværene har tradisjonelt vært blant de viktigste langs kysten etter lofotfisket. Fiskerbøndene i Vikna drev vekselbruk mellom jordbruk og kystnært fiske, men disse næringsveiene har blitt utviklet mer hver for seg. Vikna er blant de største fiskeri- og havbrukskommunene i Trøndelag med store oppdretts-, mottaks- og slakteribedrifter. Kystkultursenteret Norveg og de vernede fiskeværene Sør-Gjæslingan og Nordøyan er kjente turistmål.

Vikna og Nærøy kommuner blir slått sammen til Nærøysund kommune i 2020. Les mer …

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Munkegaten med Harmonien t.h. (1815)

Harmonien, også kalt Møllmannsgården, var et trepalé på Torvet i Trondheim. Bygningen var det største bolighuset som til da var bygget i byen, og ble oppført for lagmann Hans Ulrich Mølmann 1769–1773.

Trondheim hadde en storhetstid som handelsby fra midten av 1700-tallet til nærmere 1900. Bevarte håndverksgjenstander, spesielt sølvsmedarbeider, er på et høyt europeisk nivå, og innen arkitekturen var det en tid for bygging av storslåtte lystgårder og bypaleer. Klubselskabet «Harmonien» ble leietager av deler av bygningen i 1821, og kjøpte eiendommen i 1825.

Harmonien var det første av de fire store trepaleene som ble bygget ved Torvet i siste halvdel av 1700-tallet. De tre andre, Hornemansgården, Sommergården (Svaneapoteket) og Stiftsgården står fortsatt, mens Harmonien ble totalskadet av brann i 1942 og deretter revet. Les mer …

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkel

hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Støvkvervel i Arizona

Støvkvervel, kvervelvind eller dust devil er ei roterande luftsøyle som kan vere alt frå ein halv meter i diameter til over 10 meter. Høgda på dei kan variere frå eit par meter til over 1000 meter. Støvkvervlar er vanlegvis ufarlege, men i sjeldne tilfelle kan dei vekse seg så pass store at dei kan gjere skade på menneske og eigedom. Dei kan samanliknast med tornadoar sidan dei begge er uvanlege vêrfenomen og roterande luftsøyler.

Støvkvervlar oppstår når svært varm luft nær overflata stig raskt gjennom små lommer med kjøligare luft i høgda over. Viss forholda ligg til rette for det, kan dei byrje å rotere. Når lufta plutseleg stig, kan den varme lufta bli strekt ut vertikalt. Dette fører til ein auka rotasjon som følgje av prinsippet om bevaring av vinkelmoment. Rotasjonseffekten gjer at varm luft vil strøyme inn mot botnen av kvervelen. Når meir varm luft strøymer inn imot kvervelen for å erstatte den stigande lufta, vil rotasjonseffekten auke og oppretthalde seg sjølv. Ein støvkvervel er som ein traktforma skorstein der varm luft strøymer oppover i roterande rørsle. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Hans Strøm

Hans Strøm (25. januar 1726–1. februar 1797) var ein norsk prest, topograf og naturforskar. Han er særleg kjend som forfattar av det topografiske tobandsverket kalla Søndmørs Beskrivelse. Verket er ei allmenn framstilling om naturen på Sunnmøre, og om det naturbaserte næringslivet. Dette verket etablerte Strøm brått som ein leiande vitskapsmann i Noreg.

I 1763 vart Strøm «korrepsonderande» medlem av Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab. I 1764 vart han innvotert medlem av Det Kgl. Videnskapers Societet i København. Seinare vart han også medlem av liknande svenske og tyske selskap, mellom anna Kungliga Vetenskapsakademien. Han gav elles ut nokre mindre avhandlingar, særleg innan zoologi. Strøm tok i 1790 den teologiske doktorgraden dr.theol. med ei avhandling om urkristendommen. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkel

Wikipedia:Ukens artikkel. Dansk artikkelarkiv for 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019
hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Mary Cassatt

Mary Stevenson Cassatt (1844–1926) var en amerikansk maler og grafiker, der levede det meste af sit voksenliv i Frankrig. Her var hun ven med Edgar Degas, og hun udstillede sammen med impressionisterne. Nogle af hendes centrale motiver var kvinder i private eller sociale sammenhænge, heriblandt især af det nære forhold mellem mor og barn.

Kunstkritikeren Gustave Geffroy beskrev hende i 1894 som en af "les trois grandes dames" ("de tre store damer"); de to øvrige var Marie Bracquemond og Berthe Morisot. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Forfalskning af kunst

Forfalskning af kunst omfatter produktion og salg af kunstværker, der forfalskes og/eller tilskrives andre, som regel mere berømte kunstnere. Ligeledes er det svindel med kunst, hvis en ekspert i forbindelse med en handel skjuler for en sælger, at et kunstværk er udført af en kendt kunstner for at kunne anskaffe det billigt.

Kunstforfalskninger kan økonomisk være yderst lukrative, men moderne daterings- og analyseteknikker har gjort identifikationen af forfalsket kunst meget enklere end tidligere. Et værk behøver ikke at være sjældent eller dyrt for at kunne katalogiseres som ægte. Det skal blot være korrekt beskrevet og dateret. Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkel

Wikipedia:Ukens artikkel. Svensk arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019
Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Nya Älvsborg i Göteborgs hamninlopp

Nya Älvsborg är en fästning på Kyrkogårdsholmen i Älvsborgsfjorden i Göta älvs mynning, vid inloppet till Göteborgs hamn. Fästningen började byggas 1653 för att försvara staden mot den danska flottan. Den har varit belägrad, men aldrig intagen av fientliga styrkor. Nya Älvsborg är byggnadsminnesmärkt sedan 1935.

Fästningen är uppförd på vad som ursprungligen var två separata holmar, av vilken den södra upptas av själva fästningen och den norra av ett så kallat hornverk. Den smala rännan mellan holmarna fungerade under en tid som båthamn, och rännan fanns kvar fram till åtminstone 1820.

Under Skånska kriget 1675-1679 deltog fästningen i Göteborgs försvar mot danska angrepp och under senare delen av Stora nordiska kriget var den 1717-1719 inblandad i strider med dansk-norska sjöstyrkor. Efter att ha minskat i betydelse som militär anläggning användes fästningen som fängelse och senare som minförråd. Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Hans Christian Andersen

Hans Christian Andersen (1805–1875) var en dansk författare. Han är, tillsammans med Ludvig Holberg och Søren Kierkegaard, Danmarks internationellt mest kända författare och företrädare för den danska guldåldern. Andersen är mest känd för sina sagor (på danska: eventyr). Andersen skrev över 200 sagor, 1 000 dikter, 6 romaner och 50 skådespel och hans verk finns översatta till nära 150 språk.

Trots en fattig och enkel uppväxt och en problematisk skolgång kom Andersen att etablera sig som en författare som hade stöd av såväl kungen som det intellektuella etablissemanget och de breda folklagren. Det uppmärksammade 200-årsjubileet år 2005 medförde en ökad satsning på H.C. Andersen-forskningen och resulterade i en mängd litteratur kring författaren och i nyutgåvor och nyöversättningar av Andersens verk. Läs mer…

svdann

Uke 28

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki